jag känner att det finns lite för mycket tidningsartiklar och löpsedlar som handlar om nått nära mig o mitt liv..
kom på det idag när jag rotade omkring hemma hos mormor o morfar
hur mycket har jag inte gått igenom på bara 18 år
jag menar inte att tycka synd om mig själv utan det är mer ett konstaterande
kanske inte ett positivt konstanterande egentligen
om man inte ser det positiva som kommit ur allt
det finns alltid nått positivt man kan hitta, iallafall offtast, de brukar man komma på efter en tid.

idag gjorde jag och zara armband, krya på dig armband till emil
vi gjorde ett till honom ett till mig och ett till zara, alex får göra sitt en annan dag
de vart riktigt fina
jag uppskattar zaras engagemang väldigt mycket, det var hennes ide med armbanden och hon gick omkring o fixa allt imprincip, hon är en riktigt riktigt bra vän och jag är super glad över att hon är min vän :)
imorn ska hon även fixa in oss på kolmården

vill jag till liseberg på lör?